Stal sin sambos sperma?

Hittade detta i ett forum ! Den ni killar, passa er !!

Min 43 åriga sambo och jag pratade før førrsta gången om att gøra barn før 3 månder sen. Jag (32) har alldrig tidigare kännt någon lust.När vi taldes vid sa min sambo att han nog aldrig ville ha några barn. Att han inte är gjord før att vara pappa, att han helt enkelt inte har lust att kompromissa med en bebis.(Vi 2 har världens ljuvligaste forhållande sen 3 år tillbaka, älskar varandra, och att vara med varandra)
När han avsløjat før mig hur han kände fick jag panik innombords.Min biologiska klocka hade ju precis börjat ticka så där våldsamt.
Jag var orolig øver att før det førsta; Jag kanske inte KAN få några barn(har aldrig varit gravid), før det andra; Om jag nu ska behøva øvertala honom kommer han få panik, och det komme bli helt fel mellanoss.Så; nästa gång jag hade ägglossning och vi låg med varandra, då han i vanlig ordning kom på min mage-Sprang jag in på badrummet- tog en spruta utan nål -drog upp sperman och inseminerade mej själv..Helt galet.
Jag tänkte att det är lika bra att børja, det kan ju ta år..Det gjorde det inte. Jag blev gravid med en gång. Min sambo är førtvivlad, jag likså. Han ƒørstår inte "hur det kunde hända".Känner mej som en enorm egoist, och mår super- dåligt. Vi ska ta ett beslut huruvida vi ska behålla barnet eller ej.Nu vet jag ju att jag kan bli gravid i alla fall.

"Mamma jag vill att någon tar bort mina ben"

Jag hade precis somnat, äntligen efter en väldigt långtråkig men händelserik dag. Vi har nämligen köpt möbler till Bobs lekstuga här hos Mattias, han fick även gatukritor och sandleksaker samt att vi tänkte hitta en ny sandlåda men det hittade vi ingen. Vi for för IKEA och hittade så klart allt möjligt, annars har jag faktiskt tröttnat stenhårt på dem.

Ialf, jag hade precis somnat .. så börjar Bob gnälla och prata i sömnen, ingen fara tänkte jag men det skulle jag få för - med ett ilvrål från hans "rum" springer jag in och ser hur han krampar och skriker rakt ut.
- Mammmmaaa jag har växtvärk, hjälp mig!

Jag tar han intill min famn och börja massera honom och vyssa INGET då menar jag INGET hjälper på säkert en timme. Han gråter hejdlöst.
Vid ett tillfälle så blev jag så hjälplös att jag själv började gråta, men inte så han såg det.

-Mamma, jag vill att någon tar av mina ben, jag har så ont.

Då rann all makt ur mig och jag tog upp han i famnen och bar runt han i huset och vyssade och sjöng om varannat, till slut kände jag hur han började slappna av och somna in i min famn. Men sen kom ett mindre krampanfall till och därefter bar jag in han till min säng och vyssade han emot min kropp och han somnade för natten.

Man är så jävla hjälplös, jag hade ju exakt samma problem som Bob och jag minnsa hur JÄVLA (rentutsagt) ont det gör. Man tror benen ska explodera av kramperna.

Idag är Bob som orörd och går och mumsar jordgubbar medans jag hoppas på att blåsvädret ska ge med sig någon gång så vi kan börja styra i lekstugan. Möblerna ska oljas in och göras fint. Han blev så glad för sakerna igår.

Nej, mera tvätt och pack - i morgon bär det av emot Karlskrona!