Förra veckan fick vi tiden till röntgen på Drottning Silvias barn sjukhus för Millas hjärta och lungor. Dem misstänker att Millas problem är djupare än tillfällighet av sjukdomar efter varann därför startade dem utredningen på Melanie. Efter en grundlig kontroll hörde läkaren starka blåsljud och därefter fick vi då den här tiden.Jag har mått illa i dagar av oro för detta usch har kallsvettats inatt. Men jag målar ju alltid fan på väggen innan jag vet så jag lugnade ner mig och väl där imorse gick det ganska fort, Milla gillade inte besöket men som sagt, fort och smärtfritt.
Nu ska bilderna kollas av en speciallist barnläkare som sen kommer kontakta oss.
Eftersom jag bloggar om Millas tillstånd samt facebookar en del är det flera av er som hör av sig och bryr sig. Jag är så tacksam för ert stöd och hur ni hör av er dagligen. Tack, de värmer.
Det var en på facebook som undrade hur de började och varför inte läkarna hittar något/gör ngt åt det.
Allt började kring jul, allså december månad 2010. De började med en enkel förkyldning med tung hosta. Förkyldningen höll sig i en längre tid som medförde bakterier ner till magen som i sin tur ställde till en väldans karusell. Milla kunde inte äta, sova, gick ner mängder i vikt och till slut vätskebrist eftersom hon inte fick behålla något. Sen dess har det varit turbullens in och ut till akuten mer eller mindre hela tiden. Hon har fått flera pencelin kurer, mediciner som hon inte svarat på och har hon de så är de för ett par dagar enbart.
Hostan är den som oroat mest, gett sömnlösa nätter. När inte hostan slutade upphöra efter 8 veckor började läkarna kolla mer ingående på problemet. Dem har misstänk:
- astma
- virus infektion
- virus infektion i allvarligare grad
- tarminfektion
- nedsatt immun
allt detta ovan är "uteslutet just nu" och därför har vi nu börjat med utredningen.
Klart vi mår dåligt men vi är ju som vi är, skrattar när de är som jobbigast och gråter när de blir tungt att bära men aldrig inför barnen och vi är grymma på att hålla humöret uppe. Som sagt, de är inte mycket som knäcker mig efter allt man varit med om.
Humöret inte alltid de bästa, jag har inte till övers för mycket men familjen är den som håller mig uppe, barnen och deras underbara personligheter.
Mamma hjärta är faktiskt lite trasigt nu, saknaden av Bob tar ut sin rätt och jag vet inte hur många gånger per dag jag tänker "om bara Bob var här" det är jag inte ensam om alla saknar honom orehört, sen detta med Melanie som sker.
Läkarna gör vad dem kan, det tog väl lite tid innan dem insåg att detta inte bara var en tillfällighet av virus infektioner efter varann som dem först trodde och hoppades på. Vi har en grym läkare och jag är toknöjd med hur han faktiskt tagit tag i detta.
Trots allt detta är Milla mellan varven när kroppen tillåter sjukt glad och positiv tjej som pratar hål i huvudet på oss, haha. Orden bara trillar ur mun, hon är så duktig.
Vi har inte mycket till övers för idioter som tar sin rätt att "leka" med Mattias och min oro kring Milla, de är uteslutet. Vi har tagit riktigt illa vid oss nu. Tror inte jag sett Mattias så förbannad någon gång som när han fick ta del av detta. Tröttheten, ständiga oron och se ett barn lida så av hostan ger inte oss mer energi till barnsliga uppförande. TACK!
Som sagt när de gäller min barn, gör jag allt - allt. Kärleken jag har för dem är obeskrivlig och leva i den orättvisan som vi gör - gör de inte bättre.
GRATTIS TILL LILLASYSTER SOM FICK SIN ANDRA SON MILTON IGÅR !!!
