18 april, 2011

Igår kom Bob ...

.. och lyckan över detta kunde inte vara bättre men det höll på att skita sig rejält.

I lördags kväll kände jag smärtorna igen den här gången visste jag att jag skulle bli tvungen att åka in hur lite jag än ville, så sant - ambulans kom då smärtorna gjorde mig illamående, yr och väldigt matt på bara 1h jag kan lova er gott folk att förlossningsvärkar är INGET gärmfört med detta. Den här smärtan är så sjuklig att man vill hoppa från första möjliga för att bli av med det.

Ambulansen såg på både puls och blodtryck att jag var rejält smärtpåverkad så in med akut morfin och genast kunde jag slappna av, doser som får elefanter att svimma. När jag kommer in känner dem igen mig och min tidigare läkare som jag haft vid förra omgången mötte upp oss direkt.

-"Hög smärtlindring och ring kirurg direkt, jag vet vad det är, säger hon till sköterskan och tittar på mig.

-Isabell sist du var här talade jag om för dig vad jag såg, det är det som säkerligen satt igång och jag räknade nästan med att ha dig här snart igen, jag vet att du har gått igenom jätte mycket med jag måste in nu för du kan inte ha så här ont.

Jag bara grät, den operationen visste jag var rätt stor och skulle innebära många konsekvenser men smärtan, jag kan inte leva med den. Hur gör än gör kommer den komma tillbaka om jag inte gör operationen, tror dem. Men så får dem in ett ytterligare fall som hon var tvungen att ta innan så mig smärtlindrade dem rejält och de hjälpte, jag såg nog allt möjligt som jag aldrig sett förrut haha.

Dem började ge sig, smärtorna och jag blev piggare efter att övertalat läkaren så beslutade vi oss för att avvakta operationen men får jag ont igen så går hon in direkt. Natten kom jag sov mig igenom den och morgonen var här, ingen operation för min del och jag fick åka hem.

Hem till Bob och tryggheten!! :) Självklart känner jag av de mer eller mindre och väntar bara på att det ska göra så ini att jag måste in men som de är nu är det lungt. Jag vilar inte mer för de, som min läkare sa det hjälper inte de kommer om de vill. Jag vet att jag får så bra hjälp av läkarna på Sahlgrenska så jag är inte rädd heller.

Bob jag har myst ikapp, imorgon är det än mer egentid. Jag trivs. Nu ska här avnjutas god middag innan han lägger sig, väldigt trött efter all sol ute idag.


Gokväll.