07 maj, 2008

080507

Morgonen denna gick mycket bra, så nöjd med Bob! Vaknade, satte han i soffan för att se superman och jag la mig en halvtimme till sen upp för att klä på han och mysa lite med kramar och pussar sen iväg till dagis, gympa hade han på schemat idag, jag fick ingen kram och hejdå direkt han sprang iväg. Tack någon för en bättre morgon!

Jag efter det gick till mitt möte med psykologen, tänk att i andra länder anses det lite "mäktigt" att gå till en psykolog/teraput eller kurator av något slag, ligga där i en dyr inköpt soffa av ngt slag för att bara prata och som svar får man - hur kände du då? fick du ut något av de?
I sverige är det nästan pinsamt att gå till en, - och vad har du för problem typ? Hm, måste jag ändra på för jag är lite av den personen som går dit, sätter mig och bara babblar om allt mellan himmel och jord, nu visserligen har vi varit inriktade på dödsolyckan jag var med i den 22:a Juni - 07 , vi krockade och människor i den olyckan omkom och det är något jag kommer berätta om eller rent av skriva om en dag när jag orkar, har en dagbok om det på "nattstad" som jag kanske kan kopiera så ni får läsa om det med.
Men där sitter jag och pratar om det som tynger mig vilket självklart olyckan gjorde, fick PTSD av den och jobbar nu med att friskförklara mig.

Nu är det så att idag när vi snackade så pratade vi lite om hur jag var som barn, jag var väldigt orolig, hade ont i magen kunde knappt koncentrera mig och hamnade lätt i trubbel, det trodde jag var ngt som mer eller mindre alla barn upplevde men det fick jag förklarat att det berodde på mig ADHD som är halvt diagnoserad, så nu åkte jag på de, har ett antal x frågor jag ska svara på i ett formulär och göra en utredning om den håller i sig ännu.

Hur var jag då mer som barn?
Jävligt retligt, livfull och spontant. Tänkte alltid efter handling och folk tyckte absolut jag pratade för mycket, hur kan då en förälder inte se detta? Inte för att jag vill att pappa eller min mamma ska få skulden men kan man inte se om ett barn på något sätt har en störning som jag hade? Som ni nu märker och läser är jag riktig öppen som människa, det har jag nog alltid varit mer eller mindre men anser att mitt liv inte är en hemlighet och absolut inget jag skäms för, jag är jag och vad jag kommer bli och kommit blivit är jag jävligt nöjd!

Vad sen min utredning säger om mig så tycker jag om flera sidor hos mig själv på många sätt men det finns mycket jag skulle vilja ändra på, det kan ju vara så att mycket av dem situationer jag hamnar i beror på att jag inte riktigt "vet" läget många gånger eller inte tänker innan handling som kanske en människa utan ADHD gör? Tänk då vad bra om vi kommer fram till att det är så och att en utbildad människa kan börja jobba med mig precis som vi jobbar med min PTSD idag!¨

Utredning av mig själv nu och hur jag skriver är fan 35.6 (testet som jag gjorde igår visade på att jag vara 35.6 år som jag skrev om i dagboken igår)

Ledig idag, gjort det jag ska, ska sola och sova lite och få ny energi sen hämta Bobban!

Mer dagbok kommer ..