Akut operation

Mina dagar nere i Karlskrona flöt på, precis som jag berätta däremot klagade jag på lite magont men tänkte inte mer på detta.

På onsdag natt så hade jag ont i magen och torsdag morgon kunde jag inte resa mig upp ur sängen, ringde 1177 och frågde vad jag skulle göra och med tanke på att jag själv visste att jag kan fått cystor igen och det bara handlade om timmar innan det skulle göra så djävulusiskt ont så kom vi fram till att jag skulle till Gynakuten på Sahlgrenska.

Sagt och gjort, tog oss in och väl inne hos läkaren för inskrivning svimmar jag nästan av smärta, hon börja ropa på sköterskorna och dem kommer med en säng, lägger mig ner och jag hämtar andan från smärtan. Skulle gå på toaletten men det slutade med att jag svimmade i Mattias famn, eller mera föll. Läkare och sköterskor är omkring mig, tar ca 1 timme så kommer överläkaren och gör ultraljud och ser inte men känner vid undersökningen att det finns något vid mina äggstockar 2h senare fullpumpad med morfin (mina bästa vän) ligger jag på operationsbordet.

När jag vaknar upp berättar dem för mig att jag mina äggstockar hade tvinnats runt, vridit sig av armar fyllda med cycstor. Tror ni detta kändes?

Ligger där på observation 2 dygn och äntligen hemma igår men de skulle inte vara länge, får tillbaka samma smärta runt 22 tiden igår kväll och alla tankar jag hann få de skrämde verkligen mig. Vid kontroll på gynakuten ser hon vätska i den vänstra äggstocken och att det kan leda till cystor men det är inget hon göra åt nu.

Antingen blir jag inlagd för smärtlindning av hög grad eller så får jag de jag kan ta med mig hem och smärtlindrar i den mån det går, de valet gjorde jag och det visade sig bli lite bättre - hemma bäst! Idag är jag mycket piggare men en som blivit förkyld igen är Milla.
Nu är min fråga, vad fan är det som drabbar oss gång på gång? När vänder våran tur? Varför drabbas vi!? Ha en skön söndag,