Den underbara sagan ..
Hur träffade du Mattias?
Det är många av er som frågar hur jag träffade Mattias och hur det kunde bli så bra på så kort tid?
Jag är nog den människan som aldrig blir riktigt nöjd med det jag har i min närvaro, jag var sådan och det visade sig på flera sätt. Jag har haft mycket "drama" kring killar och heller nog aldrig släppt in dem riktigt intill mitt liv, varit för rädd att visa mig "naken" för dem och se hur jag egentligen mådde och hur det egentligen låg till.
Jag var helt enkelt för otrygg att kunna föra ett förhållande på dem grunderna funkade inte för mig.
Jag har lämnat ett katastrofalt förhållande bakom mig för mer än ett år sen nu och fann mig en annan som jag trodde på. Dock visade sig att jag och Martin inte alls var på samma nivå i livet. Jag ville så mycker mer än han.
Det jag drömmer om som jag aldrig fick som barn är ett familjeliv, med mamma pappa barn, semester, jobb och allt det där alla andra har. Jag levde själv i en enda stor konflikt mellan mina föräldrar, dem trasade sönder mig och min syster med gräl.
När man strävar efter något så hårt så funkar det inte, inte alls.
Efter Martin gav jag upp och bestämde mig för att fokusera på mig och min son, jag hade Bob så ofta som det gick och trivdes med det, skaffade mig lägenhet och började om.
Jahaa, då kom han - från ingenstans, Mattias. Det jag aldrig känt som jag kände direkt med honom var tryggheten men jag förlitade mig inte på det alls. Jag och Mattias började umgås, väldigt tätt och ofta. Jag vägrade att släppa på känslorna - det hade bara varit för mycket ett tag. Det blev slitsamt för Mattias och vi började prata om varför det varit som det varit. Förklara så mycket på kort tid är jobbigt och svårt att förstå så jag bad han läsa min blogg. Han tog mycket väldigt hårt och förstod att jag haft det jätte svårt. Jag får stå för det mestadels själv och att ens bekänna det kan vara riktigt svårt ibland. Jag skäms - som fan.
Jag litade inte på mig själv och inte mina känslor, jag var riktigt försiktig. Folk pekade klart med pekpinnen och förklarade snabbt för mig att han är en riktigt bra kille. En tvåbarnspappa som tar livet jävligt seriöst. Hur fan skulle en sådan som jag få till detta? Är jag ens värd det här?
Den här tiden var jag beroende av min psykolog som stöttade mig till hundra procent i mitt val att försöka få detta att gå. Jag var faktiskt väldigt trygg nu och det började synas rätt mycket på mig. Vänner och andra förstod att han var särskild, speciell och fick mig att må bra. Jag som person förändras betydligt under tiden vi träffades.
Till slut beslöt jag mig för att släppa på mig och släppa in han och det på allvar.
Det visade sig bli kanske de bästa jag gjort i mitt liv. Jag har växt enormt som människa innan och under tiden jag haft Mattias i mitt liv.
Jag red ut stormen som jag haft runt omkring mig och det började klarna för mig. Jag är så tacksam för Mattias att han faktiskt finns här och att vi delar livet med varandra. Han är väldigt snäll, fantastisk och omtänksam. Han är verkligen inte alls lik dem jag träffat innan, inte ens i närheten. Mattias är super lugn, harmonisk och strikt. Jag och barnen går före allt annat. Jag är en tjej som gillar att prata, prata och återigen prata. Han och jag pratar ofta och sen är han så pass mycket äldre än mig att han kommer med väldigt mycket goda råd och jag går lite på hans melodi i livet. Hans liv är allt annat än mitt varit. Han kommer från väldigt trygga grunder men har blivit enormt sviken.
Han har varit med om väldigt mycket under sin period som sångare och basist. Han vet och lär mig om livet.
Varför höll du inte med Bobs pappa?
Det var ju där ditt liv fick sin början med tanke på Bob.
Där kan jag säga att jag var jävligt ung, väldigt omogen och för naiv. Han är annars en riktigt bra person som uppskattar och en bra pappa till Bob - det anser jag idag !
Jag vill inte prata om den saker för Bobs pappa skull.
Som avslutning kan jag säga att jag är glad hur det blivit - till det de är idag. Jag har aldrig varit så glad som jag är nu. Den här mannen dvs Mattias kan få mig så arg som ingen annan men också så jävla lycklig som jag aldrig varit.
Mattias, den här bloggen är till dig. För jag har blivit ur sämst på att berätta vad du betyder eller hur jag känner. Men hoppas på att bloggen hjälper dig.
Jag är glad att alla är glada för min skull, hur jag äntligen blev lycklig och hur bra allt faktiskt verka bli.
Älska !
Som avslutning tackar jag tjejerna för en grymt härlig kväll. Rudina och Maria med en jobbande Louise, men det funkar. Är vi i samma rum känner vi av det. Vi kom fram till att i allafall resa till solen någongång snart. Ska bli riktigt härligt.
Vi ska leta sönder oss på nätet nu jag och Rudina.
Tack tjejer ! Love !
Nu blir det soffan och telefon !
